Ej publicerad replik till KG Sundvall, Bohusläningen, aug 2026:
”Krigets första offer är sanningen”
Att ett fredsavtal mellan Ukraina och Ryssland var på god väg att undertecknas i mars-april 2022 har alla närvarande diplomater bekräftat. (Se bl.a J. Sachs, Vägen till Fred i Europa. 2026)
Ukrainas extremnationalister fick dessvärre ett grepp om Zelensky alltsedan han valde att inte fullfölja detta fredsavtal och det har inte minskat. Tvärtom. Nyligen blev det stora protester i Polen när kvarlevorna av en ukrainsk nazistkollaboratör med massmord på såväl polacker som judar på sitt samvete fördes från Polen till Kiev för att under högtidliga statsbegravningsformer jordas i sitt hemland. Franska Le Monde har skrivit om nynazismen i den ukrainska militären. Tabu i svenska massmedia.
I sin föredömligt sakliga bok om Putins första tio år vid makten, Putin och rysskräcken (2010) citerar SR:s Rysslandskorrespondent V Savic flera Rysslandskännare, bland andra Elisabeth Hedborg:
”Det sätt som Ryssland behandlas i svenska medier och ofta av svenska analytiker är en oförskämdhet gentemot dem som har något så när krav på faktagranskning.. Krav på att man ska försöka hålla sig till ett slags objektiv bild och försöka komplicera istället för att hela tiden förenkla.”
Ja, KG Sundvall, ”Det farligaste är rädslan själv, hjärnspöken som växer och skrämmer…” Så sant, desto viktigare att syna den rådande historieskrivningen i sömmarna, att dra öronen åt sig så snart den blir svartvitt förenklad i goda och onda. Som den Trumandoktrin, dvs det ”krig mot kommunismen”, som vi i väst indoktrinerats, marinerats i alltsedan den lanserades i mars 1947.
En enda person hade då civilkurage nog att opponera sig mot Truman, Roosefelts f.d.vicepresident, Henry Wallace: ”Igår, den 12 mars, betecknade en vändpunkt i amerikansk historia …Igår föreslog president Truman ..i praktiken att Amerika skall övervaka Rysslands alla gränser…..” (citerad av Gore Vidal, Evigt krig för evig fred, 2002, s. 210) Efter det stämplades Wallace som kommunist, avskedades som minister, tystades och tystnade i den offentliga debatten. Hade Wallace varit vicepresident vid Roosevelts död, inte kuppats bort, hade vår efterkrigstid blivit en radikalt annan! Inga atombomber över Hiroshima och Nagasaki hade fällts – Japan hade i princip redan kapitulerat. Avtalen från Jalta och Potsdam hade inte brutits, dvs. den största andelen av det tyska skadeståndet hade tillfallit Ryssland som avgjort kriget till priset av enorma förluster, över 20 miljoner döda och ett land i ruiner. Tyskland hade inte delats i en konfrontativ västlig mot en östlig del utan de franska, brittiska, amerikanska och ryska zonerna hade bibehållits tills landet självt hade kommit på fötter.
En historiens tragik av omätbar storlek. Istället växte USA-imperiets militärindustriella komplex, som redan Trumans efterträdare Eisenhower varnade för, och som nu tycks driva oss mot ännu ett världskrig. Bör vi inte göra allt vi kan för att undgå det? Försöka förstå mer, närma oss den komplexa sanningen?