Kategori: Publicerat

Till minne av Boris

Publ. i GP 14/9 2017

Boris Micanovic har avlidit. Han blev 78 år och efterlämnar livskamraten Elisabeth Knutsson samt döttrarna Hilda och Anna.

Vår vän Boris har lämnat oss. Begravningsannonsen pryddes av en bok. Inget kunde ha varit mer passande. Som bibliotekarie, översättare och introduktör av författare från Balkan ägnade han sitt liv åt böcker och bildning.

Boris föddes i Montenegro i dåvarande Jugoslavien. Hur och varför han kom till Sverige förblev höljt i ett visst dunkel men vi anade att hans antiauktoritära och satiriska ådra spelat in. Hängde han en Titomedalj på sin hund? Det vi vet är att om hans far inte hade tillhört Titos partisaner skulle Göteborg ha varit en mycket fattigare stad!

Som ung i Belgrad var Boris nattpratare på en radiostation. En natt ringde en ung lyssnerska och ville tala om hur mycket hon uppskattade hans val av popmusik: ”Men måste Du verkligen snacka om Rimbaud, Baudelaire och de där andra gamla stötarna?”

När han kom till Sverige överraskade han tjänstemännen på AMS. Här kom en ung jugoslav, som inte ville arbeta på bandet, tjäna pengar och köpa en Mercedes. Nej, här kom en ung man som kunde sin Tolstoj, Dostojevskij och Pusjkin och ville bli bibliotekarie! Under studieåren bodde Boris på Chalmers studenthem. Hans ’östeuropeiska fester’ där lade grunden till en stor vänkrets som han förblev trogen.

Boris blev en mycket engagerad bibliotekarie. Från Majornas bibliotek stammar historien om hur han tittade i en låntagares väska och sa: ”Sånt skräp skall Du inte läsa, tag den här i stället!”. ”Den här” kan ha varit ”Bröderna Karamazov”.

Under många år ansvarade han för kompletteringen av Stadsbibliotekets samlingar av svensk skönlitteratur. Han blev en känd figur på stadens alla antikvariat i sitt botaniserande bland deras hyllor på jakt efter klassiker och rariteter som försvunnit från bibliotekens hyllor. En perfekt uppgift för en som gärna flanerar och som med liv och lust tillägnat sig den svenska litteraturens klassiker.

Boris blev också en introduktör av jugoslavisk litteratur i Sverige. Tillsammans med Elisabeth översatte han bl. a. Danilo Kis, David Albahari och Isak Samokovlija. Författarskap som annars hade varit okända för oss. Dessutom ville han visa svenskarna sitt Balkan, dess sköna berg och unika kulturpärlor och blev under många år en mycket uppskattad reseledare för kolleger och vänner. Tack vare Boris vet vi också lite mer om Balkans komplexa historia; om partisanstriderna mot tyskarna, Titos politik och de vettlösa åren, då Jugoslavien trasades sönder.

Boris var en udda fågel hos oss. En vi aldrig glömmer. Våra sista minnen av honom är från trädgården i Långedrag. Hans förtjusning i luktärtor och vedtravar i grenklykorna. Vi kommer att sakna en stor och trofast, generös och intensiv vän.

Björn Moback, Eva Björkander Mannheimer och Mats Friberg

 

 

 

 

Behöver nu även människan rödlistas…?

Publ. på Fria Ord, GP, 28/10 2017

Behöver även människan rödlistas eller helst fridlysas?

Mark & Miljödomstolens prövning av Västlänksprojektet inleddes med offentliga ’hearings’ av Trafikverkets experter, synpunkter från bl.a Länsstyrelsen, Ryaverken och företrädare för de många överklagande, inkl. de nätverk som 9/9 samlade över 10. 000 i en manifestation mot Västlänken.

Här avhandlades en lång rad olösta riskfrågor som grundvatten, säkerhet, kulturmiljö, artskydd. Insiktsfulla inlägg ägnades hoten mot unika träd, byggnader, laxbeståndet i Säveån, fridlysta och rödlistade arter som knölnate, dammussla, mm. Men, miljöbalken bör väl även skydda människorna? Detta oftast bofasta släkte med sina korta hörselgångar och känsliga nervsystem!

I planområdet för station Haga – det mest tätbefolkade, barn- och verksamhetsrika området i Gbgs innerstad – kommer byggarbete att pågå oavbrutet i ca 8 år, 7-22 vardagar, 7-19 veckoslut. Enligt Trafikverkets egen MKB kan ljudnivåerna under flera år överskrida 70dB utom- och 45dB inomhus. Buller är bevisligen hälsovådligt, därtill kommer kraftigt ökade luftföroreningar. Totalt bor 8.000 göteborgare inom 100 meter från Västlänkens sträckning. Evakueringar kommer att bli nödvändiga, barnfamiljer och pensionärer tvingas flytta, dvs. förlora sina ’habitat’, biotoper! För vad?

Västlänksprojektet är ett maktfullkomligt maskineri som dragit igång efter ett exceptionellt illa underbyggt politiskt beslut. Vårt hopp står nu till Mark & Miljödomstolens opartiska bedömning.

Eva B Mannheimer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bygge pågår i Olssons park – GP, Fria ord 8/6-17

Trots de boendes överklaganden och ansvariga myndigheters avstyrkanden har nu bygget av ett 7-våningar högt punkthus för studenter i Olssons trädgård på Norra Guldheden inletts. Berg har sprängts bort, tre gamla ekar har fällts och slakten på lövträd pågår. Den kvarvarande eken hotas såväl av sprängningarna som av bygget.

Norra Guldheden planerades av dåvarande stadsarkitekten, Tage William-Olsson, i början av 1940-talet som Sveriges första grannskapsenhet och har genom sin genomtänkta natur- och terränganpassade utformning klassats som riksintressant kulturmiljö. Det nya höghuset kommer bokstavligen att sätta Punkt för den ursprungliga grundtanken – höghusen högst upp mot norr och öster, trevåningshusen inkilade med minimala ingrepp i de naturliga bergsluttningarna ner mot väster och söder, grupperade i en halvcirkel runt områdets hjärtpunkt, Olssons trädgård.

I sitt utlåtande juni 2014 om det ursprungligen tio våningar höga punkthuset i Olssons trädgård skrev Länsstyrelsen: ”..förslaget strider mot flera grundprinciper hos platsen och innebär ett mycket stort ingrepp i riksintressets kärnområde med stor negativ påverkan på områdets kulturhistoriska värden..” Sedan dess har Länsstyrelsen vikt sig medan Kulturnämnden stått fast: ”Att byggnaden nu sänkts med några våningar gör ingen skillnad för förvaltningens bedömning. Platsen är inte lämplig för kompletteringsbebyggelse…” (okt.2015)

Har vår nuvarande stadsarkitekt alls satt sig in i frågan om det rimliga i att en K-märkt, riksintressant stadsdel oåterkalleligen förstörs för att ca 40 chalmersstudenter skall kunna gå hem och äta på lunchrasten?

Eva Björkander Mannheimer

Boende på Norra Guldheden