Staden

Bilaga till Överklagan av Västlänken

Överklagan av Västlänken till Mark&Miljödomstolen januari 2017
(Trädplan, Nätverket Skona Göteborg mfl.)

Bilaga 20. Sociala konsekvenser
1.     Inledning – bakgrund

Västlänken – ett projekt utan sakligt underlag

Att Västlänken överhuvudtaget har blivit infrastrukturellt projekt i Göteborgs innerstad att behöva ta på allvar beror på att det ingick i det s. K. Västsvenska paketet, som utan granskning och underlag, inkluderades i Alliansregeringens beslut mars 2010 om den nya Nationella åtgärdsplanen för Transportsystemet 2010-2021. Paketet antogs som helhet och Västlänken slank med på köpet. Därmed fick Göteborgspolitikerna sin efterlängtade finansiering av Västlänken – den största och mest kostsamma delen i paketet – säkrad. Inga alternativ utreddes. Hade inte Göteborgspolitikerna lyckats smyga in Västlänken i det Västsvenska paketet, utan den expertgranskning den borde ha genomgått, hade Göteborgs ansvarstagande invånare sluppit ägna åratal av energi åt att försöka stoppa detta irrationella och destruktiva politiska prestigeprojekt. I regeringsbeslutets kortfattade motivering nämns inte en enda nackdel, enbart allmänt formulerade fördelar!

Läs mer >>

Behöver nu även människan rödlistas…?

Publ. på Fria Ord, GP, 28/10 2017

Behöver även människan rödlistas eller helst fridlysas?

Mark & Miljödomstolens prövning av Västlänksprojektet inleddes med offentliga ’hearings’ av Trafikverkets experter, synpunkter från bl.a Länsstyrelsen, Ryaverken och företrädare för de många överklagande, inkl. de nätverk som 9/9 samlade över 10. 000 i en manifestation mot Västlänken.

Här avhandlades en lång rad olösta riskfrågor som grundvatten, säkerhet, kulturmiljö, artskydd. Insiktsfulla inlägg ägnades hoten mot unika träd, byggnader, laxbeståndet i Säveån, fridlysta och rödlistade arter som knölnate, dammussla, mm. Men, miljöbalken bör väl även skydda människorna? Detta oftast bofasta släkte med sina korta hörselgångar och känsliga nervsystem!

I planområdet för station Haga – det mest tätbefolkade, barn- och verksamhetsrika området i Gbgs innerstad – kommer byggarbete att pågå oavbrutet i ca 8 år, 7-22 vardagar, 7-19 veckoslut. Enligt Trafikverkets egen MKB kan ljudnivåerna under flera år överskrida 70dB utom- och 45dB inomhus. Buller är bevisligen hälsovådligt, därtill kommer kraftigt ökade luftföroreningar. Totalt bor 8.000 göteborgare inom 100 meter från Västlänkens sträckning. Evakueringar kommer att bli nödvändiga, barnfamiljer och pensionärer tvingas flytta, dvs. förlora sina ’habitat’, biotoper! För vad?

Västlänksprojektet är ett maktfullkomligt maskineri som dragit igång efter ett exceptionellt illa underbyggt politiskt beslut. Vårt hopp står nu till Mark & Miljödomstolens opartiska bedömning.

Eva B Mannheimer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bygge pågår i Olssons park – GP, Fria ord 8/6-17

Trots de boendes överklaganden och ansvariga myndigheters avstyrkanden har nu bygget av ett 7-våningar högt punkthus för studenter i Olssons trädgård på Norra Guldheden inletts. Berg har sprängts bort, tre gamla ekar har fällts och slakten på lövträd pågår. Den kvarvarande eken hotas såväl av sprängningarna som av bygget.

Norra Guldheden planerades av dåvarande stadsarkitekten, Tage William-Olsson, i början av 1940-talet som Sveriges första grannskapsenhet och har genom sin genomtänkta natur- och terränganpassade utformning klassats som riksintressant kulturmiljö. Det nya höghuset kommer bokstavligen att sätta Punkt för den ursprungliga grundtanken – höghusen högst upp mot norr och öster, trevåningshusen inkilade med minimala ingrepp i de naturliga bergsluttningarna ner mot väster och söder, grupperade i en halvcirkel runt områdets hjärtpunkt, Olssons trädgård.

I sitt utlåtande juni 2014 om det ursprungligen tio våningar höga punkthuset i Olssons trädgård skrev Länsstyrelsen: ”..förslaget strider mot flera grundprinciper hos platsen och innebär ett mycket stort ingrepp i riksintressets kärnområde med stor negativ påverkan på områdets kulturhistoriska värden..” Sedan dess har Länsstyrelsen vikt sig medan Kulturnämnden stått fast: ”Att byggnaden nu sänkts med några våningar gör ingen skillnad för förvaltningens bedömning. Platsen är inte lämplig för kompletteringsbebyggelse…” (okt.2015)

Har vår nuvarande stadsarkitekt alls satt sig in i frågan om det rimliga i att en K-märkt, riksintressant stadsdel oåterkalleligen förstörs för att ca 40 chalmersstudenter skall kunna gå hem och äta på lunchrasten?

Eva Björkander Mannheimer

Boende på Norra Guldheden