Portugalresan som blev av!

Följ med CG Jungföreningen på en kulturresa till Portugal en vecka i maj 2019
på temat Uppenbarelser! Här kommer en första skiss!

Den 13 maj 1917 uppenbarade sig Jungfru Maria för tre herdebarn Cova da Íria nära Fátima i Portugal.
Platsen har kommit att bli en stor vallfärdsort dit varje år på denna dag tusentals människor kommer
för att få del av undret och beröras av ”Vår Fru av Fatima”.
Portugal är ett rikt kulturland men alltför okänt hos oss. Vi vill råda bot på det och organisera en
kulturresa dit med uppenbarelser och Mariakult som tema. Men också hinna med annat.
Resan skulle börja i Lissabon hos den jungianska analytikern Constança Bettencourt, som berättar
historien kring uppenbarelserna och solundret i Fátima och ger oss tillfälle att förbereda oss mentalt
för vallfärden dit.
I närheten av Fatima ligger staden Nazaré, som hyser en svart madonna, också hon omgiven av en
legendflora. Vi kan sedan fortsätta norrut till den gamla universitetsstaden, Coimbra, för att sedan
avsluta vår resa med vandringar i ett bergslandskap fyllt av kulturhistoria och folkliga berättelser om
olika uppenbarelser. (se foton nedan)
Som förberedelse för resan kan vi anordna ett par seminarier.
Uppenbarelser, epifanier, av det gudomliga i olika gestalter och former tillhör den mänskliga
religionshistoriens stora ögonblick. Ofta mystikerns vändpunkt i livet. Det gudomliga framträder
direkt för människan utan förmedling av kyrkor, präster, liturgier, riter. Under antiken och förantiken,
med sina naturreligioner tycks i synnerhet gudinnekulterna ha varit av uppenbarelsekaraktär –
gudinnan uppenbarade sig oväntat i hela sin numinösa mäktighet. Kanske är de många
uppenbarelserna av den kristna Madonnan, jungfru Maria, runtom i (framför allt det katolska) Europa -märkvärdigt ofta med barn som huvudpersoner – således något som har uråldriga rötter.
Reseledare blir Maria Meyer Martins, f d styrelsemedlem i CG Jungföreningen i Göteborg, som har
rötter i Portugal och talar portugisiska.

Lite praktisk information
Vädret på våren i Portugal kan vara varmt eller blåsigt och kallt. Det vet man aldrig. Ju senare på
våren man åker desto säkrare prognos. Ett förslag är att påbörja resan kring den 15 maj och ha ett
program för en vecka.

(……………..)

Vänliga hälsningar

Eva Björkander Mannheimer och Maria Meyer Martins

 

Om att förlåta borgerlighetens flickhustrur

(Publ. i Coniunctio nr 1/2000)

Om att förlåta borgerlighetens flickhustrur. Eller varför tog den kristna kyrkan över det Gamla Testamentet?

Ma – Matrona – Mat – Magna Mater – Mare/Maria – Matrix – Materia – orden som betecknar den första samhörigheten – livets första kropp universellt, Ma (se Eliade).  Urordets transformationer berättar ’his story’ om hur han lämnar ’her store’. Vår omsorg om (respektive fixering och behov av) materien – urordets nuvarande manifestation –  en evig och absolut längtan efter Ma.

Fortsätt läsa ”Om att förlåta borgerlighetens flickhustrur”

Hvornaar saetter kvinderne hovedet tilbage på kroppen?

Artikel publ. i den danska tidskriften SALT 3/1995:
”Hvornaar saetter kvinderne hovedet tilbage på kroppen?”

 När skall kvinnorna sätta tillbaka huvudet på kroppen?

En ny våg av feminism och jämlikhetsdebatt har flammat upp under 90-talet. De s k stödstrumpornas militanta och ultimativa uttalanden har väckt den sovande björnen på nytt: ” om vi inte får in fler kvinnor, om inte könskvotering, om inte rättvisare lönesättningsregler … då smäller det ….”  tycks ha delat in den svenska offentligheten i en (mer eller mindre opportunistiskt) medhållande och en mer eller mindre aggressivt mothuggande.
Vad handlar då detta nya fenomen om och varför nu? Två rent sociologiska faktorer är uppenbara: en ny ung välutbildad självmedveten kvinnogeneration har tagit sina första steg ut i ”världen”, samhällsarenan; och deras mödrar, den nu medelålders kvinnogeneration som bar upp 1960-70-talens nya feminism, vars frihetsutrymme, ”fart o fläkt”, i hög grad vilade på välfärdsstaten som trygghet o stöd, hotas av den ekonomiska krisens underminering av samma välfärdsstat. Inte bara jobb, löner, daghem utan också den mer omedvetna, känslomässiga tryggheten och oberoendet är ifrågasatta och hotade.

Fortsätt läsa ”Hvornaar saetter kvinderne hovedet tilbage på kroppen?”

Kvinnor i rörelse i Sverige och i världen

Essä publ. i antologin Det hållbara samhället, red Mats Friberg, Liber 2014)

Kvinnor i rörelse i Sverige och i världen

 Vad rymmer inte en blick? En hel värld – makten att skapa och förgöra, urskilja och dölja,  upphöja och trycka ner, vidga och förkrympa, sporra och förkväva… Vad är historia annat än en viss blick? På tiden, människorna, tingen och naturen. En blick med konsekvenser. När och hur blev det t.ex. ett axiom att olikheter är detsamma som ojämlikheter?

Fortsätt läsa ”Kvinnor i rörelse i Sverige och i världen”

Kvinnor i rörelse: modernisering-kön-indiviuation

Lic. avhandling, 1993, Lunds Universitet, Sociolog.inst;
KVINNOR I RÖRELSE: Modernisering, kön och individuation

INLEDNING

Detta enhetliga varande-färdigt-i sig gör kvinnorna till mer historielösa varelser än männen är. Ty historia, som alltid är historien om ett vardande, sig-förändrande, sig-utvecklande, uppstår bara där ett väsenskomplex innehåller en majoritet av relativt självständiga element som stöter bort eller balanserar varandra, tar loven av varandra eller strävar mot en högre syntes. Mannens inre differentiering är den yttersta grunden till att han kan ha historia och göra historia.” (Georg Simmel, ”Zur Philosophie der Geschlechter”, Philosophische Kultur, 1919)

I denna avhandling har jag velat förena två intressen och perspektiv:
dels hur kvinnors levnadsvillkor/livssammanhang inklusive identitet och värdemönster förändrats genom den moderniseringsprocess som inleds vid renässansen men tar materiell gestalt med urbanisering o industrialisering fr o m ca 1850-tal;
dels hur sammansattheten i denna omvandling kommer till uttryck i kvinnorörelsens utveckling och motsättningar.

Det är med kvinnorna som ”ingång” jag har försökt att förstå denna modernisering, men det är med ett humanistiskt perspektiv jag söker efter en ”utgång”, en bild av en möjlig framtid. Förhållandet mellan kvinna och man, liksom innebörden i ”kvinnligt” respektive ”manligt” utgör biokulturella fundament i varje samhällsbygge och kultur som på ett intrikat sätt präglar båda könen, dvs. alla människor.
Med hjälp av individuationsbegreppet, som jag använder som ett både  psykologiskt och kulturhistoriskt begrepp, vill jag ge ett, av många,  helhetsperspektiv på denna genomgripande förändring av människors inte bara yttre utan också inre miljö.
Utmaningen för mig har bestått i att dels förstå citatet ovan av Simmel, dels överskrida det genom att urskilja också kvinnornas ”inre differentiering”, vilket ger en möjlighet att tänka sig andra innebörder av ”historia” och ”görandet av historia”.

Fortsätt läsa ”Kvinnor i rörelse: modernisering-kön-indiviuation”