Kategori: Coniunctio, tidskrift för kultur och analytisk psykologi

Meditationer över nedstigning,uppståndelse och uppvaknande

Publ. i Coniunctio, Årsbok för analytisk psykologi och kultur, 2012

I Nedstigningen

När vi betraktar historien som en mänsklig tillblivelseprocess, en mänsklig upptäcktsfärd inte bara i den yttre – naturen, omvärlden – utan också i den inre världen, en tillägnelse av kroppen i all dess rikedom och komplexitet, av anden i all dess rikedom och komplexitet, av själen i all dess rikedom och komplexitet blir den en outtömlig källa till inspiration.

En gång i tiden var det Nedstigningen till underjorden som uppfattades som den stora initieringen, nedstigningen ner i, in i jordens inre, invigningen i dess mysterium av liv- död- nytt liv. Så var det så länge religionen och världsbilden hade feminina förtecken, och Jorden var Jordemodern i vars dolda inre allting hade sitt ursprung, sitt slut och sin nya begynnelse. Jord och Himmel var åtskilda sfärer men Himmelens gudomligheter var Jordemödrarnas söner och döttrar; storm- och åskgudar som Zeus, Baal, Tor, var söner, dundrande och förfärande men nyckfulla och oberäkneliga, till skillnad från Jordens mer förutsägbara rytm och ordning.

Ett av de mest utvecklade religiösa uttrycken för denna världsbild i den antika Medelhavsvärlden var de Eleusinska mysterierna, från början en uråldrig kult av Sädesmodern Demeter förknippad med agrara ritualer för att stärka jordens alstringskraft, och förbehållen gifta kvinnor, dvs. kvinnor som själva alstrat. Ur denna Demeterfest, Thesmophoria (den lagbärande) utvecklades mysteriekulten i Eleusis, som var öppen för alla – kvinnor, män, slavar – och med tiden allt mer förknippad även med människans existentiella problematik, människors behov av att förstå sig själva, sin själ, grek. Psyke, och vinna en försoning med sina liv och sin oundvikliga död. Den myt som stod i centrum i de Eleusinska mysterierna skildras i den vackra Homeriska Hymnen till Demeter: Den berättar om hur Demeters dotter, den unga flickan Kore, (grodd, frö) rövas bort av Hades till underjorden, om Demeters förtvivlade sökande efter sin dotter över hela jorden, om hur hennes vrede drabbar hela jorden med ofruktsamhet, och till slut tvingar Zeus att låta dottern återvända upp till jorden och förenas med sin mor under två tredjedelar av året, men först sedan Hades befruktat henne med en son, och med detta bröllop i underjorden förvandlat underjorden till en fruktbar plats, symboliskt uttryckt i Hades förvandling till Ploutos, ymnighetens och rikedomens gudom, och Kore till underjordens drottning, Persephone, den som tröstar och bringar hopp till de dödas själar. Upphöjd till olympisk gudinna förenas i henne alla de tre sfärerna, underjord, jord och himmel.

Myten som ursprungligen var en berättelse om det sådda fröets och groddens liv i jordens mörka inre i väntan på dess pånyttfödelse om våren i nya skott och sädesax, blev med tiden en berättelse om människans själ, dess fruktbarhet och fortsatta liv, och mysterieinitieringen en symbolisk nedstigning och frälsning genom skådandet av det heliga mysteriet.