Antikhistoria, gudinnekulter mm

Om Partenonfrisen

Antikens kultur och samhälle, Fortsättningskurs vt 07
Delkurs Konst och arkitektur

Vad handlar egentligen den långa frisen på Parthenon om?

(Litt. BF Cook(1984/97), The Elgin Marbles, och JB Connelly (1996); ”Parthenon and Parthenoi:A Mythological Interpretation of the Parthenon Frieze”,  American Journal of Archaeology. J Neils (2001), The Parthenon Frieze; S Woodford (20xx) Images of Myth in Classical Antiquity, kap.17)

 När perserna för andra gången invaderade Attika under ledning av Xerxes ca 480 tvingades atenarna överge sin stad tillsammans med sin heligaste klenod, den gamla xoanon, trästatyn av Athena Polias. Staden intogs, plundrades och förstördes, även templen på Akropolis, där ett nytt tempelbygge till Athena påbörjats. Atenarna besegrade perserna redan samma år i det stora sjöslaget vid Salamis, men det faktum att de varit tvungna att överge sin stad blev sannolikt en traumatisk erfarenhet. Den och perserkrigen som helhet bearbetades i konstnärlig och dramatisk form länge efteråt, vilket också kom till uttryck i de rika utsmyckningarna av det nya Athenatempel som byggdes på Akropolis högsta punkt efter kriget.

Läs mer >>

Artemis Efesia-en introduktion

 Artemis Efesia – en introduktion
Antikens kultur och samhällsliv, Göteborgs Universitet, B-uppsats, vt 2007

 

Innehållsförteckning
I   Inledning
  -Bakgrund och metoddiskussion
-Skapelseberättelser och religiös kontinuitet
-’Gudinneforskning’ – kritiken
-Diskussion och kritik av kritiken

II                   Artemis Efesia

-Introduktion: Magna Materkulter under antiken
-”Stor är den Efesiska Artemis!” Paulus i Efesos
-Artemision, Artemistemplet i Efesos – ett av antikens sju underverk
-Artemis – den vilda naturens jungfrugudinna

Litteraturförteckning
Bildförteckning

Läs mer >>

The Mother of Gods in Alexandria

(This article was written 2011-12 for publication in The Alexandrina, Centre des Études Alexandrines, commissioned by Dr. Mona Haggag, Dep. of Classical studies, University of Alexandria. Due to the political turmoil in Egypt, publication has been delayed)

 Mother of the Gods in Alexandria

 Sing to me, clear-toned Muse, daughter of great Zeus, of the Mother of all Gods and of all human beings; she takes pleasure in the resounding of castanets and tympana and the roar of flutes, the cry of wolves and bright-eyed lions, the echoing mountains and the wooded glens. And hail to you too, and all the Goddesses who join in song. [1]

 The relief sculpture of a mature goddess, enthroned in her naiskos, which has recently been acquired by the University of Alexandria, Egypt and exhibited in the Faculty of Arts Educational Museum, represents one of the most influential and widespread votive depictions of the Greek Meter, Mother of the Gods, Kybele, and Rome’s Magna Mater, Cybele, originally the Phrygians Matar, Matar Kubile, Mother and Mountain Mother.[2]

Läs mer >>

Det arkaiska leendet

En liten studie i det arkaiska leendet

 ”Come, I will show you the innermost secret of life. Come.” J.Fowles

Ett av de mest säregna och gåtfulla dragen i det antika Greklands konst är det s.k. arkaiska leendet. Detta ”vänliga, ljusa” leende[1] börjar uppträda i skulptur och djuprelief under andra hälften av 600-talet, dvs. mot slutet av den s.k. orientaliserande äldre arkaiska perioden (700-550 f.Kr.), en period då korai och kouroi (unga flickor och ynglingar) dominerar som motiv. Under 500-talet blir det ett alltmer frekvent formelement och är mot århundradets slut nästan universellt genomfört, en stilmässig konvention inom grekisk skulptur. Det når sin höjdpunkt omkring sekelskiftet 500 för att mer eller mindre plötsligt upphöra i och med den tidigklassiska stilens uppkomst, ca 480 f. Kr. [2]

Detta, vad jag snarare vill kalla, introverta leende, ’Mona Lisa-leende’, väcker många frågor: Varifrån kom inspirationen? Vilka formmässiga skillnader i tid och rum kan man urskilja i gestaltningen av det? Vad ville konstnärerna ursprungligen uttrycka med detta leende? Vad representerar det generellt i detta specifika ögonblick i den grekiska kulturutvecklingen? Har det samma innebörd hos en kore som hos en kouros? Varför upphör det så plötsligt? Frågor som här bara kort kan beröras.

Läs mer >>

Artemis Efesia

(Gbgs Univ. Antikens kultur och samhälle, 2009)

Artemis Efesia – den mytohistoriska väven

 

 1. Inledning

 ”Det fanns ingen annan grekisk-romersk storstad i det romerska riket (som) i så hög grad tillhörde en specifik gudomlighet till ’kropp själ och ande’ som Efesos tillhörde sin skyddsgudinna Artemis.” [1]

Att betrakta en huvudstad som en helst ointaglig jungfru och med tiden mäktig drottning är en metaforik som tillhör vår kultursfärs tradition. Städer, stadsstater och även länder, uppfattas i de flesta av de kulturtraditioner som präglade vår europeiska världsbild som feminina väsen. Ur vårt nuvarande perspektiv ligger det nära till hands att tolka denna symbolik i termer av patriarkal, sexuell maktsymbolik. Men den har ett betydligt äldre och mer komplext ursprung än så, förbundet med tidiga religiösa föreställningar kring den livsalstrande kvinnokroppen och i förlängningen därav, sambanden mellan gudinnan och jordens och landets fruktbarhet, ”kungens” beroende av gudinnan.

Läs mer >>